Mötets församling

Svenska kyrkans församlingar i Örebro genomför 2009 projektet Kraftsamling Kommunikation. Mötets församling är namnet på ett av fyra delprojekt. I projektet deltar Nikolai församling.

Församlingen har inlett en process som ska leda fram till ombyggnad av församlingarnas lokaler. Församlingens kyrkcenrum består av kyrkobyggnaden, ett församlingshem och en prästgård med lokaler för verksamhet och arbetsrum för medarbetare. Det är i första hand prästgården som ska byggas om.

Medarbetare och kyrkoråd deltar i processen. Ett program som beskriver församlingens 2018 har tagits fram. 23-24 januari var man samlade till konferens på Båsenberga i Vingåker.

Första dagen inleddes med att Thomas Nathorst-Böös talade om Rum för framgång. Han är arkitekt och organisationskonsult, han beskrev resan till ett nytt arbetssätt och en ny arbetsplats genomförs med ett framgångsrikt och meningsfullt resultat. De bilder han illustrerade sitt föredrag med finns här >>

För eftermiddagens första arbetspass svarade Martin Garlöv, kommunikationskonsult. Han beskrev grunderna för kommunikation kopplad till människans fem sinnen och visade hur alla slags medier kan sorteras för bruk i samma eller olika rum, i samma eller olika tid.

Hans bidrag följdes av Ingemar Söderström, församlingens kyrkoherde som hade rubriken Guds Hus för det arbetspass han ledde. Han visade att det i Bibeln finns många och flera detaljerade berättelser om att bygga hus - tempel och andra hus.

Dagen avslutades med ett program av skådespelaren Eva Ahremalm från Teater Martin Mutter.

Andra dagen inleddes med att deltagarna prövade en modell för framtidsscenarier. Syftet var att lyfta fram det bästa som processen för att bygga om lokalerna kan leda fram till. Och det sämsta. Modellens andra steg bestod i att vikta möjlighet eller risk för att en funktion ska finnas med i slutresultatet eller händelser ska inträffa.

Fortsättningen av dagen ägnades mestadels till att involvera deltagarna med hjälp av metoder hämtade från MOD - Mångfald och Dialog.

De två dagarna avslutades av församlingens kyrkoherde Ingemar som beskrev hur processen kommer att fortsätta och samordnas av församlingsledningen och den Centrala byggnadskommittén.

Something is always happening

Thomas Nathorst-Böös

Thomas Nathorst-Böss inledde med att citera kompositören John Cage. Orden är rubrik för det här stycket.

Mångfald är vägen till framgång, sa han och visade en bild från en grönsaksmarknad.

Han knöt an till den teori om lederskap och beskrivning av roller som Isak Aidizes skrev om i boken Ledarskapets fallgropar. Om produceraren (P), administratören (A), entreprenören (E) och integreraren (I).

P önskar handlingskraft. A vill ha ordning. E strävar efter överblick. I värderar respekt.

Han beskrev vad som förgår arikitektur, byggnation och intredning: uppdraget, gestaltning och profilering, kultur och organisation, arbetssätt, process och rutiner, arbetsverktyg.

Thomas Nathorst-Böös anknöt till församlingen programskrivning 2018 där metaforen om elden och berättelsen har stor betydelse.

Han använde en bild där utveckling stöds av ett fokus på kunden och medarbetarnas samverkan. Medarbetarna strävar efter närhet till kunden och lyssnar på kunden. Det finns en strävan att uppnå ett lärande i processen.

Han berättade om exempel från bland annat Riksutställningar, H&M, Södertälje kommun och Atlas Copco.

"Det blir aldrig mer än vanligt."

Han lyfte fram tillit och tillåtelse som betydelsefulla begrepp.

P kan kopplas till hierarki. A till byråkrati. E till dynamiskt arbetssätt. I till anarki.

P arbetar i fabriken. A på kontoret. E i ett projekt. I har klubben som sin arbetsplats.

Thomas Nathorst-Böös pekade på Kasam som ett användbart begrepp. Kasam står för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kasam stöder förverklignadet av rum för framgång.

- Kyrkorummets utformning genom tiderna ger bevis för rummets betydelse.

- Vilken känsla vill ni att era rum ska förmedla, frågade han medarbetarna och de förtroendevalda i Nikolai församling. 

Han rekommenderade att rekryteringen av en arkitekt för ombygganden av församlingens hus får hög prioritet. Välj gärna en ung, duktig arkitekt som vågar vara tydlig i de uttryck hon eller han föreslår och som har modet att avstå från att göra så mycket eget avtryck.

Bilderna som Thomas Nathorst-Böös finns här >>

Guds Hus

Ingemar Söderström.

Ordet kyrka kommer av grekiskans kyriakè som kan översättas med de som tillhör Herren. Det hebreiska ordet för Guds hus är Betel.

I nya testamentet använder aposteln Paulus huset som bild för den kristna församlingen - som levande stenar.

I gamla testamentet, när Moses för israeliterna ut ur fångenskapen i Egypten är templet, tabernaklet portabelt. Måtten finns med i bibeltexten.

I första Krönikerboken, kapitel 22-27 finns berättelsen om hur kung David instruerar sin son Salomo att bygga ett nytt tempel. Salomo är Davids son, i sig en profetia för Messias, som också har tillnamnet Davids son.

I första Krönikeboken finns detaljerade uppräkningar av materialet för tempelbygget och av vilka olika grupper av människor som ska bygga templet och arbeta i det.

I Guds hus är det meningen att människor ska finna en plats för vila och för upplevelser. Det ska vara ett hus att längta till. Ett ljuvligt rum.

"Ett begär jag: Att få bo i Herrens hus."

Den 55:e psalmen i Psaltaren beskriver glädjen i att sida vid sida vandra upp till templet.

Guds Hus är öppet. Evangelisten Lukas berättelse om hur Jesus öppnar sin famn för barnen och lyfter upp dem, är en förebild för den som bygger ett Guds Hus också idag.

[Det kommer mer text.]

Bästa och sämsta från 1-5

Skattning på en skala av bästa och sämsta händelser där 1 står för liten risk/chans och 5 står för stor risk/chans.

Bästa 1-3

Allt och alla har fått platsen de behöver
Ungdomslokaler
Städ har förråd på varje våning
Kommunikaitonen mellan husen fungerar
Logistiken fungerar
Förråd för medarbetare
Förråd för gemensamt materal
Andaktsrum

Bäst 3-5

Lagligt kök för soppa
Trådlöst Lan
Mobil telefoni
Flexibla lokaler
Flexibla möblker
Anställda tas tillvara
Frivilliga tas tillvara
Verksamheten sprudlar
Positiva förväntningar
En bra reception
Alla har enhemvist

Sämsta 1-3
Bara kontorsrum
Barnen glöms bort
Ingen bra arkitekt
Tekenspråkligt får inte plats
Det blev inte bra helhet trots allt

Sämsta 3-5
Inte miljöanpassat
För lite pengar
Det blir för trångt
Överklagande och förseningar
Ingen hänsyn till kulturhisorien
Glömmer alla sinnen

Mångfald och dialog

Britt Norberg ledde deltagarna i ett par arbetspass om värderingar och roller.

Metoden Mångfald och Dialog används av Svenska kyrkan i flera sammanhang och av studieförbunden Sensus och Bilda.

Det är skillnad på dialog, disskusion och debatt.

Vad säger folk på stan om Nikolai församling?

Nikolai församling. Tänka på byggnader. Tänka på de som kommer till byggnaderna. Tänka på människorna som arbetar för församlingen.

Vad är församlingen känd för? Vad uppskattas?

Vad gör oss till ett "Vi i Nikolai"? Exempelvis genom klädkoder och språkliga koder.

Det vanliga är att veta mer om vilka vi är och vara mer nyanserade i beskrivningn av oss själva. Dom andra beskrivs mer likriktade och nästa utan inbördes skillnad.

[Här kommer avsnittet att få påfyllning]

Elden och berättelsen

Flera medarbetare och förtroendevalda har varit med sedan metaforerna Elden och Berättelsen presenterades. Andra har kommit in i tjänsten och uppdraget senare. För att orden och vad de får rymma ska bli allas gemensamm, så behöver de lyftas fram gång på gång.

Begreppen används i Nikolais senaste församlingsinstruktion och i en PM med visionen av församlingen 2018.

Deltagarna samtalade i grupper om elden och berättelsen. Här är några röster från gruppernas delande med varandra:

Elden som alltid brinner. Berättelsen som pågår.

Det ska brinna i alla möten, i alla hus och vardag som söndag.

Vi medarbetare samlar fler och fler kring elden som är mötesplatsen. Vi delar våra berättelser med varandra.

Vad är problemet? Allt finns väl redan i mässan?

Elden är Gud som ger trygghet och liv. Guds uppenbarelse är elden.

Elden är Gud som livgivare, som ger trygghet. Guds uppenbarelse är elden.

Elden är mötesplatsen för tystnad och samtal. Berättelsen om kyrkan och tron.

En mötesplats mellan Gud och människa, himmel och jord, mellan kropp och ande.

Elden är det som bränner bort för att ge plats för det nya.

Elden ger värme och ljus. Som en lägereld.

Elden ger en mötesplats, där vi kan träffas, samta, tystnad, lek, sorg och glädje, skapande, sång och musik. För unga och gamla.

Kärleken är en eld.

Berättelsen är väven där Guds tråd och livets tråd vävs samman. Den vävdes i tidernas ursprung och vävs varje dag. Gud är som en spinnerska och en vävare.

Korset är en sammansmältning av elden och berättelsen. De horisontella armarna sträcks ut till varje människa.

Berättelsen är historien om Gud, om människorna som levt, om mig själv och dem som ska komma.

Berättelsen är också historien om kyrkan och bibelns berättelser.

Den viktiga berättelsen om mitt eget liv underordnas evangeliernas berättelser om alla andras liv.

Vi vill vara lyssnare till de människor som kommer för att berätta. Och för att lyckas med det behöver vi medarbetare möta varandra och lyssna till varandras berättelser.

Hur är det med språket som talas i församlingen? Är det teologiskt eller "bondsvenska"?

Elementen som finns i mässan, det är inga nymodigheter.

Finns det plats för nya uttryckssätt? Som ny musik?

Det är en styrka när församlingens medarbetare enas om uppdraget.

Finns det en risk att problematisera självklarheter? För vad är egentligen problemet?

Kan det bli 70-talspedagogik att tala om Elden och berättelsen?

Finns det en patriarkal struktur som underordnar varje persons egen viktiga berättelse?

Det finns den Stora berättelsen och den Lilla berättelsen.

Var har vi vårt fokus? På det frivilliga arbetet? Vi pratar om det, för vems skull?

Det är skillnad på aktivitet och att vara.

Vi behöver samtala, om bönelivet, om mod, frimodighet och acceptans.

Alla är välkomna att delta.

Elden ska brinna i alla våra tre hus, i alla möten med människor, vardag som söndag. Vi får inte fastna vid elden, utan vi måste bidra till att hålla den vid liv.

Det gör vi som arbetar i församlingen genom att utföra våra uppdrag på bästa sätt. I det vi gör, så samlar vi fler kring elden som är mötesplatsen. Vid elden får vi del av berättelsen. Här finns min  berättelse att dela med andra. Här får vi tal del av Guds omsorg. Vi måste förstå att vi möte Gud i varje människa.

Vår vision - vad vi vill berätta och hur vi vill gestalta det

Stödord från samtal i grupper om medarbetarnas vision för det ombyggda församlingshuset Prästgården.

Det mest lämpade arbetsplatserna är inte bara kontor.

Var noga med planeringen och använd männiksor på bästa sätt.

Det ändamålsenliga är att anpassa huset till verksamheten.

Se till att många människor får vara aktiva.

En reception inne i kyrkan, är det möjligt?

Utanför Prästgården skulle en Sinnenas trädgård kunna anläggas.

Den skulle kunna visa på öppenhet och ljuvlighet, och symbolisera den tomma graven.

"Snickarverkstad"

Visionen är ett varmt, ljust och öppet kristet hus dit alla är välkomna.

Viktigt med öppettiderna och att någon tar emot.

Tillåtande och vackert, men inte färdigt...

Prästgården borde ge plats för avtryck, med bilder på mänga människor.

En mötesplats för många hjärtan.

Här hörs sång och musik från församlingens egna körer och musiker.

Församlingshemmet, kyrkan och prästgården har varsin historia. Och historien är en tillgång.

Det ska vara högt i tak, låga trösklar, så att alla känner sig välkomna, både mentalt och konkret.

Det ska finnas rum på ögonhöjd för barn, som med färg inbjuder till fantasier.

Bejakar vi varandras olikheter blir de en tillgång. SÅ låt oss rekrytera olika åldrar, kön, bakgrund m.m.

Huset ska vara vackert, estetistk som paradiset.

Skyltningen ska vara enhetlig, tydligt berätta om vad som finns i alla tre husen.

Nikolai Kyrkcentrum är ett bra begrepp.

Kan vi ha ett orageri utanför Prästgården?

Kyrkorådsgruppens anteckningar

Utgångspunkten för ombyggnaden av Prästgråden måste vara inventeringen av de verksamheter som församlingen redan bedriver och de som tillkommer.

Gudstjänsten och krykobygganden hör till helheten.

Det behövs ett kök som uppfyller kraven för matlagning och samlingslokaler.

Om utrymmena för service är för utspridda, kan det bli ett problem.

Barnverksamheten har inga anpassade lokaler idag. Vilken typ av ungdomsverksamhet ska lokalerna anpassas för? Och vilka lokaler behöver körerna?

Det behövs arbetsplatser för de anställda medarbetarna. De teckenspråkliga ingår i gruppen.

Och det behövs studierum, grupprum och rum för enskilda samtal.

Receptionen kan bli en kostsam historia, men det är viktigt med en öppen, välkomnande och inbjudande entré.

I de gemensamma lokalerna ska olika verksamheter samverka.

Om det behövs mer utrymme, kan man söka lokaler i närheten? I badhuset, musikskolan och i sparbankshuset?

Avslutningen

Ingemar Söderström

Nu har processen breddats och förankringeen är igång.

Nu har det handlat om visioner och önskemål, om kvalitéer och innehåll, om arbetssätt och förhållningssätt.

Hur går vi vidare?

Centrala Byggnadskommittén, CBK har snart sitt första sammanträde.

Kyrkorådet har ombyggnaden och kyrkcentrum som ett återkommande ärende.

Medarbetarna samlas regelbundet.

Det teckenspråkliga arbetslaget är på väg att integreras i församlingens arbetslag.

Ingemar Söderström, frågade avslutningsvis deltagarna: Vilka är nu era önskemål, vad behöver ni och vilka är era krav?

Med dessa ord avslutades de två konferensdagarna. Men processen har bara börjat.

Fortsättning följer...

Så går vi vidare

Fyra grupperna bidrog med varsitt förslag på hur processen kan gå vidare och involvera medarbetarna.

A

1. Arbetslaget hålls hela tiden informerat under processens gång.

2. Arbetslaget får ge önskemål om lokalernas utformning och användning.

3. Centrala byggnadskommittén gör en kravspecifikation.

4. Kravspecifikationen går på remiss till arbetslaget.

5. Arkitekten anlitas.

6. Arkitektens förslag går på remiss till arbetslaget, o.s.v.

B

1. Forsatt delaktighet

2. Kravspeifikationen, hur är det med underlag, remiss och godkännande?

3. Kyrkorådet driver på.

4. Centrala byggnadskommttén utarbetar en remiss.

5. Tidsramar.

6. Hur ser mandatet ut för Centrala byggnadskommittén?

7. Imbyggnaden som stående punkt på kyrkorådets dagordning.

C

1. Öppet klimat

2. Idéer och visioner som samlas upp, t.ex. i en "kanske-låda". Det kan behöva en heldag hemma.

3. Det behövs dövnärvaro i den fortsatta processen.

4. Vi behöver få reda på vad av det vi föreslår som är möjligt att genomföra.

5. Arbetslagets önskemål borde bli vägledande.

6. Det behövs flera checkpoints, som Båsenberga, på vägen fram. Så att förståelsen ökar.

7. Det behövs hjälp, mer konkret av en arkitekt.

D

1. Det behövs avskilda dagar eller halvdagar för fortsatta samtal om ombyggnaden under 2009. Det ska planeras in nu.

2. Lägg alla önskningar och behov på bordet och i den stora sorteringshatten.

3. Efter sortering är det dags för kontakt med arkitekten, så att vi kan se något mer konkret.